Kaminer

Granskad: 17 oktober 2023

Kraven på rumsvärmares utsläpp och verkningsgrad får vid ändring av byggnad anpassas utifrån ändringens omfattning, byggnadens förutsättning, varsamhetskravet och förbudet mot förvanskning.

Krav på braskaminer

I BBR ställs krav på utsläpp och verkningsgrad för vissa typer av rumsvärmare: braskaminer, pelletseldade, kaminer, kökspannor och insatser. För andra rumsvärmartyper, som köksspisar (vedspisar främst avsedda för matlagning) och kakelugnar, anges inga kravnivåer för utsläpp och verkningsgrad i BBR. Den här texten fokuserar på vedeldade braskaminer, här kallade kaminer. Vid uppförande av nya byggnader gäller de kravnivåer på utsläpp och verkningsgrad som finns i Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 6:7412.

6:7412 Rumsvärmare

Från byggnader med rumsvärmare får utsläppen av kolmonoxid (CO) vid nominell effekt uppgå till högst de värden som anges i tabell 6:7412. Verkningsgraden vid nominell effekt får inte vara lägre än vad som anges i tabellen. (BFS 2018:4).

Tabell 6:7412 Högsta tillåtna värden för utsläpp av kolmonoxid (CO) samt nivåer på lägst tillåtna verkningsgrad vid nominell effekt

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Allmänt rådBestämning av utsläpp av CO från rumsvärmare samt av verkningsgraden bör utföras enligt SS-EN 13240, SS-EN 14785, SS-EN 12809 och SS-EN 13229. (BFS 2019:2).

Förbränning och förbränningsgaser

Kravnivåerna i BBR avsnitt 6:7412 är bara direkt tillämpliga vid uppförande av en ny byggnad. En nyinstallation eller ett byte av en rumsvärmare i en befintlig byggnad är en ändring av en byggnad.

Vid ändring av byggnad är utgångspunkten att det är samma krav som gäller som vid uppförande av nya byggnader. Vid ändring får man dock anpassa och göra avsteg från kraven med hänsyn till:

  • ändringens omfattning
  • byggnadens förutsättningar
  • varsamhetskravet
  • förvanskningsförbudet.

7 §
  Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224) .

Kraven ska endast tillämpas på den ändrade delen. Vid nyinstallation, utbyte eller annan ändring av en kamin kan det alltså ställas krav på kaminen.

I BBR finns särskilda regler vid ändring vars syfte är att tydliggöra hur kravnivån ska fastställas i den enskilda situationen och vad som är den lägsta godtagbara nivån. Olägenheter till följd av innehållet i rökgaser och avgaser som släpps ut från byggnader ska begränsas. När det gäller ändring av byggnad finns det dels regler i det inledande avsnittet, dels under respektive sakavsnitt.

1:22 Krav vid ändring av byggnader

Vid ändring av byggnader gäller reglerna i avsnitt 1 och 2 i tillämpliga delar samt de delar av avsnitt 3–9 som står under rubrikerna ”Krav vid ändring av byggnader”.

De delar av avsnitt 3–9 som står under rubrikerna ”Definitioner” och ”Tillämpningsområde” gäller även de vid ändring av byggnader. (BFS 2011:26).

Allmänt rådKraven för nya byggnader är aldrig direkt tillämpliga vid ändring. Däremot kan man ofta få en viss ledning av dessa då man ska bedöma innebörden av motsvarande krav vid ändring. Vid ändring kan dock kraven ofta tillgodoses genom andra lösningar än vid uppförandet av nya byggnader. (BFS 2016:6).
6:974 Förbränningsgaser

Olägenheter till följd av innehållet i rökgaser och avgaser som släpps ut från byggnader ska begränsas. (BFS 2011:26).

Allmänt rådSkäl för att frångå de krav som finns i avsnitt 6:74 kan vara om det t.ex. inte finns utrymme att installera erforderliga ackumulatortankar. (BFS 2011:26).

Då reglerna förutsätter att man tar hänsyn till förhållandena i den enskilda situationen så innehåller de ett bedömningsutrymme. Det är byggnadsnämnden som handlägger anmälningsärenden, utövar tillsyn och svarar på frågor i enskilda fall. Denna text avser att ge byggnadsnämnderna en vägledning i detta arbete.

Varsamhetskravet

Förvanskningsförbudet

Vad gäller vid nyinstallation i ett befintligt hus

Äldre byggnader

Avser man att installera en kamin i en byggnad som tidigare har haft en sådan och man vill välja en kamin som till ålder och karaktär är anpassad till byggnadens, så är det ett skäl att anpassa kraven med hänsyn till varsamhetskravet och byggnadens kulturvärden.

Vad som menas med anpassad till byggnadens ålder och karaktär får bedömas i det enskilda fallet utifrån vad som tidigare rimligen hade kunnat finnas i byggnaden.

Exempel

Har en byggnad tidigare haft en kamin som under en tid har varit undanställd och man vill återinstallera den, så är det ett starkt skäl för att anpassa kraven.

För att en kamin ska anses vara anpassad till en byggnads ålder och karaktär så behöver den inte nödvändigtvis vara samtida med byggnaden. Det går till exempel att argumentera för att en kamin från sent 1800-tal bättre tillvaratar karaktären hos en byggnad från tidigt 1800-tal än andra tillgängliga alternativ.

Det behöver inte enbart vara byggnadens ålder som är avgörande. Även karaktären på det rum som kaminen ska placeras i kan ha betydelse.

En kamin ska även vara anpassad till byggnadens karaktär. En kamin avsedd för en kyrka eller annan större lokal är inte särskilt väl lämpad till karaktären hos ett torp, även om kaminen är av samma ålder som byggnaden.

Önskar man installera en 1800-talskamin i en sportstuga från 1930-talet kan det vara svårt att argumentera för att den skulle vara speciellt väl anpassad till byggnadens ålder och karaktär. Däremot kan det gå bra att installera en kamin från 1930-talet.

 

Nyare byggnader

Vid nyinstallation görs bedömningen med hjälp av samma principer som för äldre byggnader. Avser man att installera en kamin  i en byggnad där det av byggnadens karaktär framgår att den inte har varit avsedd för detta, kan inte hänsyn till byggnadens kulturvärden anses vara något skäl som motiverar en anpassning av kraven. I dessa fall är det svårt att finna något skäl som skulle motivera avsteg från de krav som gäller för nya byggnader. Att man av estetiska orsaker önskar sig en äldre kamin är inte ett tillräckligt skäl.

Vilka byggnader som är av den karaktären att de inte var tänkta att ha någon kamin måste bedömas utifrån den enskilda byggnaden och dess förutsättningar. Förekomsten av eldstäder har varierat över tid men även varit olika på landsbygden respektive tätorter. Under 1920-talet kom centralvärmen att bli det dominerande uppvärmningssättet i nya byggnader och kaminer blev mera sällsynta.Detta gäller särskilt städerna medan kaminer levde kvar längre på landsbygden.

Exempel

Gäller det till exempel en byggnad från 1970 där det aldrig har funnits en eldstad och ägaren vill installera en kamin, är det svårt att finna skäl att frångå kraven som gäller vid uppförande av ny byggnad.

Vad gäller vid utbyte av befintliga kaminer

Vid utbyte av en kamin till en snarlik, så kan detta byte betraktas som en begränsad ändring och kravnivån kan därmed anpassas utifrån ändringens omfattning.

Väljer man en viss kamin för att den ska vara anpassad till byggnadens ålder och karaktär kan en anpassning av kraven motiveras utifrån varsamhetskravet och förvanskningsförbudet.

För byggnadsåtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan får de tekniska egenskapskraven dessutom anpassas och avsteg från dem göras i den utsträckning som det är skäligt med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Utbyte av en befintlig eldstad till likvärdig med avseende på typ av eldstad, storlek och effekt, samt anslutning till rökkanal är ingen anmälningspliktig åtgärd. Även om det inte finns skäl att anpassa kraven med hänsyn till ändringens omfattning, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet, så finns det alltså ett utrymme att anpassa kraven. Detta gäller särskilt om kaminen kan antas användas enbart i mindre omfattning som komplement till andra värmekällor.

8 §
  I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335) .

I Boverkets allmänna råd (2012:12) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga (VÄS) kan du finna vägledning om vilka åtgärder som inte är väsentlig ändring och därmed inte bygglovspliktiga. Ta del av det allmänna rådet under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".

Det kan då vara skäligt att ersätta en befintlig kamin med en som kan antas ha samma utsläppsnivåer och energiprestanda som den som ska ersättas.

Exempel

I ett torp från 1905 finns en kamin från samma tid. Kaminen har gått sönder och ägaren vill byta till en snarlik kamin från samma tid. Därmed finns det skäl att sänka kravnivån med hänvisning till varsamhetskravet.

I en enplansvilla från 1970 finns det en kamin från 1990. Ägaren vill byta ut kaminen mot en som är såpass lik den förra att ändringen inte blir anmälningspliktigt. Kravnivån kan därmed sänkas med hänvisning till ändringens omfattning och att kraven vid icke-anmälningspliktiga åtgärder får anpassas.

 

Vad gäller vid renovering

Att renovera en befintlig kamin får anses vara en mycket begränsad ändring. Detta gäller även om kaminen har varit tagen ur bruk under en längre tid. Kraven kan då anses sammanfalla med de krav som finns om att byggnader ska underhållas så att dess tekniska egenskaper i huvudsak bevaras.

14 §
  Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335) .

Renoveringen får dock inte leda till att kaminens egenskaper försämras. Ett undantag kan dock vara om renoveringen syftar till att återställa kaminens kulturhistoriska värden.

1:2235 Kravnivåer vid ändringAllmänt rådAv 8 kap. 7 § PBL och 3 kap. 23 § PBF följer att man vid ändring av byggnader får anpassa och göra avsteg ifrån utformningskraven och de tekniska egenskapskraven med hänvisning till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar samt med hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 17 och 13 §§ PBL. Hur stora möjligheterna till modifiering av kraven är varierar dock. För att ge en vägledning vid bedömningen av vilket modifieringsutrymme som finns för respektive krav används i denna föreskrift, i de delar som är tillämpliga vid ändring av byggnader, tre begrepp. Nedanstående tabell är avsedd att ge en vägledning vid uttolkningen av de använda begreppen.

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF-läsare.

Omfattar renoveringen endast skorstensstocken medför det inga krav på den anslutna eldstaden eftersom eldstaden inte ingår i den ändrade delen.

Verifieringsmetoder

Produkter som har bedömda egenskaper behöver inte genomgå ytterligare tester eller andra verifieringar.

1:4 Byggprodukter med bedömda egenskaper

Med byggprodukter med bedömda egenskaper avses i denna författning byggprodukter som är

  • a)  CE-märkta,
  • b)  typgodkända och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22–23 §§ PBL,
  • c)  har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/931, eller
  • d)  har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten ifråga enligt förordning (EG) nr 765/2008.

För att byggprodukten ska anses ha bedömda egenskaper ska verifieringen vid tillämpning av alternativ c) och d) ovan ha en sådan omfattning och kvalitet att det säkerställs att uppgivna material- och produktegenskaper stämmer med de faktiska. Verifieringen ska motsvara minst vad som är beslutat för CE-märkning av liknande produkter. (BFS 2013:14).

Allmänt rådByggprodukter vars egenskaper bedömts enligt alternativen a), c) eller d) innebär inte att produkten motsvarar svenska krav på byggnader i denna författning. Sådan bedömning innebär att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medföljer. Med ledning av produktdeklarationen kan byggherren avgöra om byggprodukten är lämplig för aktuell användning.För byggprodukter med bedömda egenskaper behöver byggherren inte göra någon egen provning av dessa egenskaper. (BFS 2013:14).

Där denna författning hänvisar till allmänna råd eller handböcker i vilka begreppet typgodkända eller tillverkningskontrollerade material och produkter används ska detta ersättas med begreppet byggprodukter med bedömda egenskaper enligt detta avsnitt. (BFS 2013:14).

1EGT L 218, 13.8.2008, s. 30, Celex 2008R0765.

Om det finns skäl att anpassa kraven utifrån reglerna om ändring av byggnad kan det vara lämpligt att de skälen får påverka verifieringsmetoden. Om kravnivåerna får sänkas med hänvisning till att kaminen byts ut till en snarlik kamin kan det vara lämpligt att verifieringen syftar till att visa att den inbytta kaminen har snarlik konstruktion som den som byts ut och att den därför kan väntas resultera i snarlika utsläpp och verkningsgrad, alternativt har en konstruktion som kan antas medföra förbättrade egenskaper.

När gäller inte kraven

Kraven gäller vid ändring av kaminer. Därmed påverkas inte användningen av befintliga kaminer.

Kraven gäller för de produkter som är reglerade i BBR, det vill säga braskaminer, pelletseldade kaminer, kökspannor och insatser.

Det medför att kraven på utsläpp och verkningsgrad inte gäller för till exempel:

  • köksspisar (vedspisar främst avsedda för matlagning)
  • öppna spisar
  • bastuaggregat
  • kakelugnar eller
  • sättugnar

Finns det krav enligt andra regelverk

En kommun kan med stöd av nionde kapitlet miljöbalken förelägga en fastighetsägare att begränsa eller upphöra med eldningen om användningen av en kamin eller annan eldstad utgör en olägenhet för människors hälsa. I motsats till kraven i BBR kan sådana krav även riktas mot befintliga eldstäder. En eldstad som i och för sig uppfyller kraven i BBR kan alltså brukas på ett sådant sätt att användningen är otillåten enligt miljöbalken.

Boverket (2023). Kaminer. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av-byggnader/kaminer-och-vedspisar/ Hämtad 2024-12-26